1. Från informationshantering till utnyttjande och öppnande av information

Öppnande och delning av information

I det här avsnittet beskrivs olika sätt att dela information. Information delas på många olika sätt till exempel inom den egna organisationen, mellan organisationer, mellan statsförvaltningen och kommunerna, mellan den offentliga sektorn och den privata sektorn. Informationen kan också delas helt öppet, så att alla har tillgång till den.

Datadelning innebär att organisationen på ett planmässigt sätt delar information med en på förhand fastställd part.

Att öppna information och göra den till öppna data är ett sätt att dela information. Att öppna information innebär att informationen delas öppet på nätet till vem som helst för att användas, redigeras och delas för vilket ändamål som helst.

Det är bra att observera att data inte alltid är antingen slutna eller öppna, utan också kan vara något däremellan. Öppenheten hos data kan indelas i sex olika nivåer:

  • begränsad grupp,
  • organisation,
  • nätverk,
  • offentliga,
  • skyddade och
  • öppna.

Bild: Nivåer av öppenheten hos data (anpassat från källan: Data Spectrum, Open Data Institute)

Olika avtal, verifiering och licensvillkor gör datadelningen mångsidigare. Öppenheten hos data kan begränsas till exempel med hjälp av avtal eller licenser på det sätt som datas karaktär kräver. Det är viktigt att interaktionen mellan användarna och dataadministratörerna fungerar och att användaren förstår hur data kan återanvändas.

Tjänster och portaler för datadelning

Det finns olika slags tjänster för olika typer av datadelning. Nedan presenteras i korthet några tjänster som lämpar sig för delning av information.

Suomi.fi-öppnadata

Tjänsten Suomi.fi-öppnadata är en nationell tjänst för publicering och utnyttjande av öppna data. Tjänsten är en katalog för öppna data som är tillgängliga i Finland. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ansvarar för utvecklingen av tjänsten.

Suomi.fi-suojattudata

Tjänsten Suomi.fi-suojattudata (skyddade data) är en nationell centraliserad informationspunkt som beskriver datamängder för olika organisationer inom den offentliga förvaltningen. Det är möjligt att söka i tjänsten och tjänsten innehåller en sammanfattning av alla datamängder som omfattas av dataförvaltningsakten. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ansvarar för utvecklingen av tjänsten.

Suomi.fi-informationsleden

Suomi.fi-informationsleden är avsedd för alla som utbyter information med den offentliga förvaltningen. Enligt lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster (571/2016) är organisationer inom den offentliga förvaltningen skyldiga att använda tjänsten för informationsöverföring. Tjänsten erbjuder ett datasäkert sätt att överföra information mellan olika organisationers informationssystem. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ansvarar för utvecklingen av tjänsten.

Portalen data.europa.eu

Data.europa.eu är en europeisk dataportal för skördning från alla portaler för öppna data i Europa, dvs. även tjänsten Öppnadata. Portalen upprätthålls av Europeiska kommissionen.

Informationspolitik

I detta avsnitt beskrivs betydelsen av att utnyttja och öppna information för samhället som en del av informationspolitiken. Visionen för informationspolitiken är att informationen ska användas mångsidigt i samhället, och därigenom skapa mervärde för alla parter.

Informationspolitik innebär gemensamt överenskomna verksamhetssätt och förfaranden angående skapande, inhämtande, överföring, granskning, delning, användning, underhåll och förvaring av uppgifter. Källa: ​​​​Finto informationspolitik

Vårt samhälle fungerar tack vare data och information samt kunskapen, verksamheten och tjänsterna som genereras av dem. Samhällets aktörer har enorma mängder data, hela tiden uppstår det mer och utnyttjas på många sätt. Den kraftiga digitaliseringen erbjuder helt nya möjligheter att dela och utnyttja data, men kan också samtidigt orsaka många slags hot och risker till exempel i anslutning till dataskydd, digital säkerhet och missbruk av information. Därför behövs gemensamma verksamhetssätt som gör det möjligt att utnyttja informationen ännu effektivare på ett säkert och resurseffektivt sätt i samhället.

Med informationspolitik kan man beskriva politiska åtgärder som gör det möjligt att effektivt, säkert och etiskt samla in och utnyttja information. Informationspolitik främjar bland annat insamling, öppnande, sammanslagning, delning och lagring av information samt stärker dataskyddet och informationssäkerheten på ett sätt som respekterar människors rättigheter och friheter. Informationens värdecykel kan anses vara grunden till informationspolitiken, där man med informationspolitiska åtgärder ökar informationens ekonomiska och samhälleliga värde för individer och samhället. Genom informationspolitiken utformas också Finlands ståndpunkt, utifrån vilken Finland strävar efter att påverka utnyttjandet av information i den internationella verksamhetsmiljön, i förbindelser och regleringen.

Bakgrund till informationspolitiken

Av denna anledning bereddes år 2017 promemorian Finland behöver informationspolitik (på finska), under ledning av finansministeriet, som skapade en grund för informationspolitik som en ny politisk sektor. Kort därefter bereddes redogörelsen Etisk informationspolitik i AI-tidsåldern (på finska, pdf), som statsminister Sipiläs regering lämnade till riksdagen i december 2018. I redogörelsen granskades informationspolitiken inte bara med tanke på informationshanteringen utan också med tanke på förutsättningarna för att utnyttja informationen, värdegrunden och de etiska principerna samt de ekonomiska effekterna. Redogörelsen fungerar som underlag för information och riktlinjer och utifrån den kan man i fortsättningen bereda åtgärder.

I statsminister Marins regeringsprogram (10.12.2019) angavs som mål att bland annat fördjupa ledningen av informationspolitiken och göra öppenheten i den offentliga informationen till en bärande princip för hela informationspolitiken. Utnyttjandet av information och ett förutseende tillhandahållande på ett så mångsidigt sätt som möjligt betonas som en av riktlinjerna i Strategin för den offentliga förvaltningen. Strategin styr och stärker reformen av hela den offentliga förvaltningen på 2020-talet.

Finansministeriets projekt ”Utnyttja och öppna data” som fastställdes för åren 2020–2022 bidrog för sin del till att målen i statsminister Marins regeringsprogram uppnåddes bland annat genom att utarbeta ett förslag till strategiska mål för informationspolitiken. Dessa strategiska mål för informationspolitiken godkändes 17.3.2022 som en del av statsrådets principbeslut om att utnyttja och öppna information. Syftet med de strategiska målen och åtgärderna som genomför dem är att stödja den offentliga förvaltningen i att utnyttja och öppna information med gemensamma, tvärgående mål och åtgärder. Läs mer i statsrådets principbeslut (på finska).

Strategiska mål för informationspolitiken

De strategiska målen för informationspolitiken gäller i synnerhet aktörer inom den offentliga förvaltningen. Principbeslutet ger anvisningar och riktlinjer för beredningen av myndighetsåtgärder för utnyttjande och öppnande av information inom statsförvaltningen.

Målen har delats in i fyra olika temahelheter:

  1. Styrning, samordning och samarbete
    1. Utnyttjandet och öppnandet av information styrs och koordineras på riksnivå.
    2. Lagar, förordningar och föreskrifter samt principer och riktlinjer förtydligas så att de blir enhetliga, så att informationen kan utnyttjas effektivare.
    3. För att utnyttja och öppna information bedrivs omfattande samarbete över sektorsgränserna mellan den offentliga, privata och tredje sektorn samt internationellt.
  2. Strategi och verksamhet
    1. Utgångspunkten för att utnyttja och öppna information är kundernas behov, att förbättra kundorienteringen samt likabehandling.
    2. Informationens samhälleliga värde och genomslagskraft samt nyttan av att utnyttja och öppna informationen har identifierats.
    3. Organisationernas strategi stöder utnyttjandet och öppnandet av information.
    4. Informationen används ansvarsfullt och spridningen av felaktig information i samhället bekämpas.
  3. Informationshantering
    1. Informationsmiljöerna är kända och informationsresurserna är lätta att hitta och tydligt beskrivna.
    2. De centrala nationella informationsresurserna har identifierats och uppgifterna i dem kan utnyttjas centraliserat.
    3. De uppgifter som utnyttjas är interoperabla och högklassiga i enlighet med de nationella kvalitetskriterierna.
    4. Informationen är tillgänglig via programmeringsgränssnitten (API) och gränssnitten används aktivt.
    5. Informationssäkerhets- och dataskyddsriskerna har identifierats och säker praxis har skapats för att utnyttja och öppna information.
  4. Möjliggörare
    1. Det finns tillräckliga resurser för att utnyttja och öppna information.
    2. Omfattande nationellt stöd och handledning i olika former är tillgängliga för att utnyttja och öppna information.
    3. Nivån på kunnandet i anslutning till utnyttjande och öppnande av information är hög och det finns tydliga utbildningsvägar för kompetensutveckling.
    4. Öppna plattformar, utvecklingsmiljöer och verktyg för att utnyttja och öppna information är tillgängliga.

Mer information om informationspolitik

Betydelsen av ledning genom information

I detta avsnitt beskrivs betydelsen av ledning genom information för organisationen och hur datadelning skapar förutsättningar för ledning genom information.

Ledning genom information handlar om att utnyttja information och göra analyserad information till en del av beslutsfattandet. Ledning genom information definieras ofta som systematisk analys och utnyttjande av information i beslutsfattandet, men till helheten ledning genom information hör förutom utnyttjande av information även produktion av information, så det är bra att granska frågan mer omfattande.

Utnyttjandet av information och ledning genom information förutsätter att den information som behövs överhuvudtaget finns och är tillgänglig. För att ta i bruk informationen krävs alltså att den instans som producerar den information som behövs delar med sig av informationen. När information delas ska eventuella begränsningar i fråga om utlämnande av information, avtal eller informationssäkerhet och dataskydd beaktas.

I ledning genom information ingår förutom egentlig dataanalys även beredning av data för analysbehov:  

  • insamling av data
  • strukturering
  • beskrivning (metadata)
  • kvalitetssäkring
  • redigering av data
  • sammanställning och publicering av data i den form som användningsändamålet förutsätter.

Dataanalysen förutsätter högklassiga data för att analysresultaten ska vara tillförlitliga.

Genom att satsa på ledning genom information kan organisationen stärka sin beredskaps- och reaktionsförmåga samt förbättra sina processer för beslutsfattande och serviceproduktion. För att trygga sin verksamhet och klara sig i förändringssituationer är det viktigt att organisationerna kan förbereda sig och reagera på samhällsförändringar, förändringar i verksamhetsmiljön och den egna verksamheten så bra som möjligt. Förändringar kan förutses och analyseras utifrån olika datamängder. 

Ledning genom information i praktiken

Processen för ledning genom information

Ledning genom information utförs på mycket olika sätt i praktiken. Genomförandesättet beror på organisationens struktur, ledningssätt och hur man vill använda informationen i organisationens beslutsfattande och verksamhetsutveckling.

Processen för ledning genom information inleds ofta med en definition av problemet eller målet. Härnäst kartläggs och samlas nödvändig information in från olika källor och informationen görs tillgänglig till behövliga delar, varefter man går vidare till att utnyttja informationen, analysera den och dra slutsatser.

Bild: Processen för ledning genom information

Ledning genom information kan basera sig på både information inom organisationen som uppstår genom den egna verksamheten och extern information, som till exempel kan vara information som beskriver verksamhetsmiljön. Till exempel är den information som bildas av den egna verksamheten inom social- och hälsovården mycket central. Å andra sidan är företagsinformation som samlas in av den offentliga förvaltningen ett bra exempel på information som många företag utnyttjar som en utomstående informationskälla i sin egen ledning genom information.

Idag finns det mycket goda förutsättningar för ledning genom information eftersom organisationer inom den offentliga förvaltningen redan i stor utsträckning delar med sig av sina offentliga uppgifter, antingen som öppna data eller enligt avtal. I praktiken försvåras dock utnyttjandet av information ofta av bland annat faktorer i anslutning till införande, utnyttjande eller kvalitet.

Stöd för ledning genom information

Mer information om grunderna och praxisen för ledning genom information finns bland annat i följande källor:

Praktiska exempel på ledning genom information

Statskontorets projekt Tietokiri

Inom den offentliga förvaltningen har kulturen av ledning genom information främjats bland annat genom projektet Tietokiri, som leddes av Statskontoret. Syftet har inte bara varit att skapa nya tjänster (bland annat en gemensam informationsplattform, analys- och rapporteringstjänster), utan också att synliggöra resultaten av ledning genom information och sprida god praxis. Nätverksbaserad verksamhet och samarbete har varit hörnstenar i arbetet, och förutom Statskontoret har arbetet även styrts av finansministeriet, Palkeet, Hansel, Lantmäteriverket, HAUS och DigiFinland.

Ett av de viktigaste målen med Tietokiri har varit att kombinera information som olika aktörer förfogar över för att utnyttja den på ett mer effektivt sätt och öka transparensen inom den offentliga förvaltningen. På den gemensamma informationsplattformen har man samlat uppgifter om statsförvaltningens verksamhet, ekonomi och förvaltning som finns i de gemensamma serviceproducenternas register. På analysplattformen behandlas informationen av Palkeets och Statskontorets analytiker på uppdrag av ministerierna och ämbetsverken. På informationsplattformen kan man kombinera uppgifter från olika källor, vilket gör det möjligt att skapa ny information. Dessutom säkerställs att det inte genom att kombinera uppgifterna kan uppstå information som är sekretessbelagd enligt säkerhetsklassificeringarna. Till rapporteringsplattformen överförs informationen från analysplattformen så att uppgifterna inte innehåller personuppgifter eller sekretessbelagda uppgifter enligt offentlighetslagen.

Fördelarna med att samla in statens gemensamma information är många: öppenheten och transparensen i förvaltningen ökar, i och med en mer enhetlig informationsarkitektur förbättras förutsägbarheten och jämförbarheten, och å andra sidan kommer även insamlingen av uppgifter att kräva mindre resurser i fortsättningen.

webbplatsen valtiolla.fi (på finska) har Tietokiri samlat olika intressanta exempel på ledning genom information.

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet

Genom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet produceras information som stöd för beslutsfattande, ledning genom information och verksamhetspraxis. Verksamheten styrs av statsrådets årliga utrednings- och forskningsplan, och projekten som genomförs pågår i högst tre år. Bedömningskriterierna för projekten är deras relevans, effektivitet, användbarhet, kvalitet och genomförbarhet. Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsprojekt. I Petteri Orpos regeringsprogram har man beslutat att denna verksamhet ska upphöra.

Tietojohtaminen ry

Tietojohtaminen ry (på finska) främjar kunskapsbaserat värdeskapande samt utnyttjande av information i beslutsfattandet och i all samhällelig verksamhet. Föreningen gör ledning genom information känt, ger yttranden, utbildar organisationer inom den offentliga och privata sektorn samt publicerar tidningen Tietoasiantuntija och bloggar.

Tietojohtamisen verkosto ry

Syftet med Tietojohtamisen verkosto ry (på finska) är att förmedla information särskilt om god praxis för ledning genom information inom social- och hälsovårdssektorn och att främja samarbetet i den nationella kontexten för informationsledning. Föreningen erbjuder aktuell information om teman i anslutning till informationsledning i form av bloggtexter, webbinarier och seminarier.

Lägesrum för Helsinki GSE

Helsinki Graduate School of Economics (Helsinki GSE) (på engelska) grundade i april 2020 ett ekonomiskt lägesrum som erbjöd ministerierna och andra offentliga aktörer information som stöd för det finanspolitiska beslutsfattandet under coronaviruspandemin. Målet med lägesrummet var att erbjuda information nästan i realtid om utvecklingen inom företagssektorn, på arbetsmarknaden och i hela samhället. Helsinki GSE har specialiserat sig på ekonomisk forskning och undervisning.

Datarum

Datarummet som grundades år 2022 är en enhet vid Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) som utför utredningsarbete som stöder ett snabbt och kunskapsbaserat beslutsfattande. Centret har ett nära samarbete med Helsingfors GSE och Statistikcentralen. Datarummet har fått en treårig finansiering från finansministeriet för åren 2023–2025.

Tietojohtamisen tutkimuskeskus Novi, Tammerfors universitet

I Tammerfors har det funnits forskning och undervisning i informationsledning i över 20 år. Forskning av Tietojohtamisen tutkimuskeskus är internationellt erkänd inom informationssystemvetenskap (IS) och kunskapshantering (KM). Mer information om forskningsgruppen Novi (på finska).

Kompetensutveckling

I detta avsnitt beskrivs varför och hur man ökar och utvecklar kunskaperna i datadelning.

Det är viktigt att den organisation som planerar att dela informationen ser till att de som deltar i delningen av informationen i organisationen har tillräcklig förståelse för och kompetens om de skeden och ansvar som ingår i datadelningen samt i synnerhet om riskerna i anslutning till informationssäkerhet och dataskydd. I avsnittet Säkerställande av dataskyddet i fas 5 beskrivs anvisningar om dataskydd och informationssäkerhet. Med hjälp av anvisningarna kan man fundera på om informationen överhuvudtaget kan delas eller öppnas.

Det kan vara möjligt att skaffa kunnande inom datadelning som köpt tjänst eller som utlokaliserad verksamhet. Det är dock viktigt att organisationen också har tillräcklig intern kompetens, eftersom datadelning i princip är ett kontinuerligt verksamhetssätt – inte en händelse av engångskaraktär. Genom att stärka organisationens kompetens kan man säkerställa att delningen och öppnandet sker på ett datasäkert, användarorienterat, konsekvent och även resurseffektivt sätt.

Anvisningar och utbildning med anknytning till informationshantering

När det gäller informationshantering är kompetensutveckling obligatorisk enligt lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen. Ledningen för organisationen ansvarar för att anvisningarna och utbildningen om informationshanteringen är uppdaterade.

Lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen

En informationshanteringsenhets ledning ska enligt 4 § 2 mom. i informationshanteringslagen ombesörja att det vid enheten finns uppdaterade anvisningar

  • om hantering av datamängder
  • om användning av informationssystem,
  • om databehandlingsrättigheter,
  • om informationshanteringsansvar,
  • om informationsrättigheter,
  • om informationssäkerhetsåtgärder samt
  • om beredskap för undantagsförhållanden.

Ledningen fastställer hur man säkerställer att anvisningarna är uppdaterade och vilka aktörer som ska ansvara för att anvisningarna är uppdaterade.

Enligt informationshanteringslagen ska ledningen också se till att det vid enheten kan erbjudas utbildning varmed det säkerställs att de anställda och personer som arbetar för informationshanteringsenhetens räkning är tillräckligt förtrogna med gällande författningar, föreskrifter och med informationshanteringsenhetens anvisningar om informationshantering och databehandling samt om offentlighet och sekretess i fråga om handlingar.

Rekommendation om genomförandet av ledningens ansvar i informationshanteringen

Informationshanteringsnämnden har utfärdat en rekommendation om genomförandet av ledningens ansvar i informationshanteringen (på finska, pdf) (Finansministeriets publikationer 2020:18), enligt vilken det rekommenderas att de som har det övergripande ansvaret för informationssäkerheten, informationssystemen, informationsresurserna, registerföringen, beslutsfattandet i anslutning till begäran om handlingar, ärendehanteringen och arkivväsendet ansvarar för uppdateringen av anvisningarna.

Utbildningsmaterial om att öppna information

Utbildningar i att öppna information

Man kan utveckla kunskaperna i att öppna information genom att delta i utbildningar som erbjuds på webben eller som närvarotillfällen.

Utbildningar som är öppet tillgängliga på webben:

Utbildning för anställda i städer inom huvudstadsregionen

HRI-tjänsten ordnar regelbundet flera gånger per år utbildningar för anställda i huvudstadsregionens städer i att öppna data. I utbildningen går man bland annat igenom grundbegreppen för öppna data, processen för att öppna data samt HRI:s verksamhet och organiseringen av öppnandet av data i huvudstadsregionen. Syftet med utbildningarna är att öka medvetenheten om öppnandet av data och fördelarna med öppna data, samt att ge konkreta anvisningar för öppnandet av data. Mer information och utbildningsmaterial (på finska).

CSC:s Datatukiverkosto

Datatukiverkosto stöder samarbetet mellan Tieteen tietotekniikan keskus (CSC) och forskningsorganisationernas datastödpersonal. Nätverket strävar efter att skapa en smidig dialog mellan dataexperter i olika organisationer, möjliggöra kamratstöd och att ställa frågor med låg tröskel.

Datatukiverkostos webbplats (på finska) finns omfattande utbildningsmaterial om delning av forskningsmaterial och CSC:s tjänster bl.a. i form av webbinarier, videor och PowerPoint-presentationer.

Ekosystem och samarbetsnätverk för datadelning

Ekosystem för datadelning är ett mycket lämpligt begrepp för att förstå datadelning. I det här avsnittet beskrivs vad som avses med ekosystem och samarbetsnätverk för datadelning samt hurdana nätverk som finns.

Med ekosystem för datadelning avses ett nätverk som bildas av organisationer som delar information och instanser som utnyttjar delad information. Detta nätverk omfattar alla aktörer och system som deltar i att dela, administrera och utnyttja information. Ekosystemet är ofta dynamiskt, dvs. det förändras med tiden.

Den kraftiga ökningen av mängden data och underlättandet av delning förändrar vårt sätt att skapa värde i samhället. Värde skapas allt oftare så att människor och organisationer bildar nätverk där de samarbetar till exempel genom att dela data, behandlingsverktyg och kompetens sinsemellan. I ekosystemet skapar olika aktörer tillsammans värde för varandra och sina kunder, och därför framhävs betydelsen av rättvist samarbete.

Samarbete ligger i organisationernas intresse, eftersom det gör det möjligt för dem att utnyttja något som en annan organisation redan tidigare har gjort. Genom att bygga vidare på andra organisationers arbete kan organisationerna producera sina tjänster mer högklassigt och effektivt, men också skapa helt nya tjänster. I bästa fall gynnar den helhet som uppstår när information delas och utnyttjas alla parter i ekosystemet.

Ofta kräver en välfungerande datadelning en stor mängd olika kunskaper och därför ingår olika roller i ekosystemet för datadelning. I ekosystemet för datadelning lär sig olika aktörer kontinuerligt av varandra, eftersom det kunnande som behövs ofta finns hos olika personer och organisationer. Nedan presenteras hur Helsingfors stad har fördelat uppgifterna mellan olika roller i sitt eget ekosystem.

Helsingfors stads ekosystemmodell

Helsingfors stad utredde uppgifter i anslutning till ekosystemen och identifierade tiotals olika uppgifter och roller. Av dessa sammanfattades fem rollhelheter med hjälp av servicedesign. Helheterna presenteras nedan. I denna rollfördelning har ekosystemet definierats som en gemenskap bestående av olika aktörer. Plattformen är för sin del det sätt på vilket gemenskapen kopplas samman. Innan ett ekosystem uppstår måste man identifiera ett genuint behov av en ny lösning och data som kan hjälpa till att lösa behovet.

Möjliggörare - Vad och varför?

Möjliggörarens uppgifter:

  • Inleder bildningen av ekosystemet
  • Definierar värdelöftet, de strategiska målen och de etiska principerna
  • Säkerställer att verksamheten har en ägare
  • Skapar trovärdighet

Ägare - Hur produceras värde?

Ägarens uppgifter:

  • Tar ansvar för den praktiska verksamheten
  • Utarbetar en långsiktig utvecklingsplan
  • Ansvarar för ekosystemets, plattformens och programmeringsgränssnittets funktion
  • Kartlägger aktörerna och engagerar dem i dataekosystemet

Möjliggörarens och ägarens gemensamma uppgifter:

  • Utarbetar en vision för ekosystemets framtida målbild som man vill uppnå inom en viss tidsperiod
  • Uppskattar och säkerställer finansieringsbeloppet

Operatör - Hur delas data?

Operatörens uppgifter:

  • Sköter det tekniska underhållet och monitoreringen av plattformen. Ofta sköts rollen i samarbete med ett utomstående företag inom IT-branschen.

Ägarens och operatörens gemensamma uppgifter:

  • Kommer överens om förfarandena

Dataproducent - Vilka data delas?

Dataproducentens uppgifter:

  • Delar data som motsvarar kundbehoven
  • Beaktar mottagen respons så att de data som öppnats verkligen skapar värde och så att den som utnyttjar data kan bygga upp egna tjänster med hjälp av dessa data

Operatörens och dataproducentens gemensamma uppgifter:

●    Ser tillsammans till att de data som delas är högklassiga och interoperabla

Dataanvändare - Vilka nya saker görs med data?

Dataanvändarens uppgifter:

  • Ge respons om data till dataproducenten
  • Producerar tjänster med hjälp av data
  • Skapar ett värdelöfte för sin verksamhet
  • Producerar innehåll
  • Skaffar kunder 
  • Delar tjänsten med kunderna

Dataproducentens och dataanvändarens gemensamma uppgifter:

  • Samarbetar med varandra

Till exempel i Suomi.fi-öppnadata fördelas rollerna enligt modellen på följande sätt:

  • Möjliggörare: Finansministeriet, Europeiska unionen
  • Ägare: Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata
  • Operatör: Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata
  • Dataproducent: Organisationer inom den offentliga förvaltningen i Finland, företag, medborgare
  • Dataanvändare: Organisationer inom den offentliga förvaltningen, programutvecklare, medier, företag, medborgarorganisationer, medborgare, EU

Information som samlas in och förvaltas av den offentliga sektorn utnyttjas ofta endast för några lagstadgade uppgifter, även om samma information också kunde behövas någon annanstans. Genom ekosystem och samarbetsnätverk kan man beakta behoven hos dem som utnyttjar informationen så att informationen motsvarar användarnas behov. Ett ekosystem kan uppstå genom att man erbjuder information som motsvarar användarnas behov och skapar värde. Lagstiftningen medför också skyldigheter som förutsätter att vissa typer av information delas eller öppnas. Du kan läsa mer om lagstiftningen i fas 2 av verksamhetsmodellen.

Exempel och stöd för utveckling av ekosystem

Det lönar sig för en organisation som öppnar information att identifiera aktörer som är intresserade av den information som delas och befintliga nätverk kring ämnet som man kan delta i. Du kan läsa mer om identifiering av efterfrågan i fas 4 av verksamhetsmodellen.

Potentiella användare av informationen kan hjälpa organisationer med informationen som ska öppnas och med sättet på vilket den ska delas, till exempel i definitionen av programmeringsgränssnittet. Organisationerna kan aktivera dem som utnyttjar informationen till exempel genom enkäter, intervjuer, workshoppar, utbildningar, föreläsningar eller hackathoner.

Hackathoner

Hackathon är ett evenemang där team av olika storlek skapar olika lösningar på särskilt definierade utmaningar eller uppdrag. Utmaningarna kan till exempel framföras av en organisation eller ett företag inom den offentliga förvaltningen. Teamen som deltar i Hackathon består i allmänhet av personer som är självstyrande, intresserade av ämnet och som representerar olika branscher och bakgrunder.

Hackathoner pågår vanligtvis i några timmar eller några dagar och teamen ska slutföra sina lösningar under evenemanget. I slutet av evenemanget belönas ofta de bästa lösningarna av de som definierar utmaningarna.

Hackathoner är vanligtvis evenemang med avslappnad atmosfär och goda möjligheter att nätverka och hitta samarbetspartner. I Finland har olika aktörer aktivt ordnat hackathoner under de senaste åren. Teman för Hackathoner varierar mycket, men mycket ofta uppmuntras det vid hackathonerna till att utnyttja öppna datamängder. Utnyttjandet av datamängderna har också gett värdefullt mervärde för utvecklingen av lösningar. Resultaten av Hackathoner kan ge den öppna informationen publicitet och fler användare.

Exempel på evenemang för öppna data som ordnats i Finland

Helsinki Digital Humanities Hackathon

Helsingfors universitet ordnar årligen Helsinki Digital Humanities Hackathon (på engelska). Evenemanget har ordnats sedan år 2015.

Statistikcentralens tävling Datamenestyjät

Tävlingen Datamenestyjät (på finska), som riktar sig till aktörer som utnyttjar Statistikcentralens datamängder, ger samhälleliga fördelar genom att förbättra dataläskunnigheten, främja och utveckla utnyttjandet av öppna data samt främja förutsättningarna för kunskapsbaserat beslutsfattande i samhället. I tävlingen söker man lyckade praktiska lösningar som grundar sig på kunskap samt möjligheter att använda öppna datamängder.

Open Finland Challenge

I Finland ordnades under flera år en riksomfattande idétävling för öppna data, där man strävade efter att producera innovationer som främjar ett öppet samhälle och sökte lösningar på utmaningar med anknytning till olika teman. Tävlingen resulterade i flera applikationer för användning av öppna data, bland annat planerings- och delningstjänsten för Miils-recept (på engelska) och The Flow Towards Europe, som visualiserar flyktingkrisen (på engelska).

Hjälp med att utveckla ekosystemen och ordna hackathoner får du till exempel av följande:

Aktörer som ordnar hackathoner i Finland är bland annat Ultrahack och Junction .

De mest kända ekosystemen och nätverken som främjar datadelning

{API: Suomi}

{API: Suomi} är en offentlig och öppen Facebook-grupp där man diskuterar öppna data, programmeringsgränssnitt, API-ekonomi, branschstandarder och annat som gäller ämnet. Gruppen är en informell plattform för informationsdelning. Företagsledare, sakkunniga, tjänstemän, forskare, medborgarsamhällsaktörer, placerare, representanter för produkt- och serviceföretag inom gränssnittet medverkar i gruppen.

AvoinGLAM

Målet med nätverket voinGLAM är att samarbeta med kulturarvsorganisationer samt främja öppnandet av kulturdata och digitalt innehåll och utnyttjandet av öppet material. AvoinGLAM är en del av det internationella OpenGLAM-nätverket som består av aktörer som arbetar med öppet innehåll och information.

Nätverket har en offentlig Facebook-grupp Avoin GLAM. AvoinGLAM arbetar numera under OKFI i nära samarbete med Wikimedia Finland.

Öppen förvaltning

Finland har varit medlem i det internationella partnerskapsprojektet för öppen förvaltning sedan 2013. I projektet främjar varje land öppenhet i förvaltningen genom tvååriga handlingsprogram. 

Finansministeriet har publicerat en strategi för öppen förvaltning som styr arbetet inom öppen förvaltning i Finland. Du kan läsa mer om strategin för öppen förvaltning på webbplatsen för öppen förvaltning.

Strategin består av fyra tyngdpunkter inom öppen förvaltning. De konkreta tyngdpunkterna i strategin styr verksamheten i Handlingsprogrammet för öppen förvaltning på 2020-talet.

  • En öppen förvaltning stärker dialogen i samhället.
  • En öppen förvaltning främjar allas rätt att förstå och bli förstådd.
  • Ledning och kompetens säkerställer allas möjlighet till delaktighet.
  • Finland främjar aktivt öppen förvaltning internationellt.

Öppna data är också ett av temana för öppen förvaltning, eftersom det ökar transparensen i förvaltningens verksamhet och förebygger korruption. Läs mer om ämnet på Öppna förvaltningens webbsidor.

Creative Commons Finland

Creative Commons Finland (CCFI) är ett nätverk som representerar det globala Creative Commons-nätverket i Finland. CCFI lyder under OKFI.

CCFI administrerar webbplatsen creativecommons.fi och har koordinerat upprättandet av översättningar till finska av de olika versionerna av Creative Commons-licenserna.

Nätverket Fairdata

Nätverket Fairdata (på finska) förbättrar samarbetet och informationsutbytet mellan de organisationer som utnyttjar servicehelheten Fairdata och CSC – Tieteen tietotekniikan keskus Oy. Fairdata-tjänsterna är tjänster som erbjuds av undervisnings- och kulturministeriet för hantering av digitalt material. Fairdata-tjänsterna gör det möjligt att hantera forskningsmaterial och anslutande beskrivningsinformation, förvara det på ett säkert sätt och göra det lätt att hitta det. CSC genomför och upprätthåller Fairdata-tjänsterna (på finska). Alla som är intresserade av att använda och utveckla Fairdata-tjänsterna är välkomna att delta i nätverkets verksamhet.

Gruppen Finnish Open Data Ecosystem

Facebook-gruppen Finnish Open Data Ecosystem (FODE) grundades år 2009 och administreras av OKFI. Gruppen är offentlig och öppen för alla som är intresserade av öppna data. Det är fråga om Finlands största Facebook-grupp för öppen information med cirka 5 000 medlemmar.

Fintraffics dataekosystem för trafiken

På inbjudan av Fintraffic håller ett stort antal aktörer inom trafiksektorn tillsammans på att bygga upp ett databaserat ekosystem för trafiken. Målet är bland annat att genom öppna gränssnitt förbättra informationens interoperabilitet. Genom samarbete mellan aktörerna eftersträvas konkurrenskraftiga och skalbara trafik- och mobilitetstjänster på både den inhemska och den internationella marknaden som möjliggör trygga, utsläppssnåla och användarorienterade rese- och transportkedjor som förenar olika trafikformer.

Läs mer om dataekosystemet för trafiken (på finska). 

HRI Loves Developers

HRI Loves Developers är en kommunikations- och samarbetsverksamhet som riktar sig till utvecklare som är intresserade av öppna data i huvudstadsregionen. Verksamheten koordineras av Helsingfors Region Infoshare, en gemensam tjänst för öppna data för städerna i huvudstadsregionen. En av kommunikationskanalerna för verksamheten är den offentliga Facebook-gruppen HRI Loves Developers. HRI ordnar träffa för utvecklare 4-5 gånger per år. Dessa träffar är öppna för alla och fokuserar på ett visst tema. Bekanta dig närmare med huvudstadsregionens städers utvecklarsamarbete (på finska).

Utöver utvecklarträffarna bedriver HRI kurs- och föreläsningssamarbete med högskolorna i huvudstadsregionen. HRI:s experter har hållit många enskilda föreläsningar om öppna data och öppen geografisk information samt om möjligheterna att utnyttja dem. Dessutom har HRI i flera år bedrivit kurssamarbete med yrkeshögskolan Metropolia. På kursen som pågår en termin arbetar de studerande i små grupper där de skapar mobilapplikationer med anknytning till angivna teman eller data.

KIRAHub - innovationsekosystem för den byggda miljön

KIRAHub (på finska) är ett ekosystem inom fastighets- och byggbranschen, vars vision är att göra Finland till en föregångare inom hållbar digitalisering av den byggda miljön. KIRAHub samlar och utvecklar också själv nödvändiga plattformar för att påskynda en hållbar digitalisering inom näringsgrenen, såsom ekosystemläget Urban3, den internationella WDBE-konferensen och diskussionsforumet KIRAHVI som är öppet för alla.

Kommunförbundet

Finlands Kommunförbund är intressebevakare, utvecklarpartner samt tillhandahållare av expert- och informationstjänster för den kommunala sektorn med Finlands kommuner och städer som medlemmar. I verksamheten deltar också landskapsförbunden, övriga samkommuner samt aktiebolag med kommunal bakgrund. Kommunerna i Finland producerar och utnyttjar information självständigt. I synnerhet för små kommuner är Kommunförbundet och dess anvisningar, guider, utbildningar och tjänster av central betydelse för att göra det möjligt att öppna data. Mer information om Kommunförbundets tjänster (på finska)

Gruppen Kuntien avoin data

Facebook-gruppen Kuntien avoin data är ett offentligt nätverk som grundats för de behov som kommunernas data- och informationsöppnare kan ha. I gruppen kan kommuner och andra instanser som samarbetar med kommunerna, såsom högskolor, företag, andra myndigheter och olika samfund eller enskilda personer dela information. De kan även fråga om de funderar på något gällande öppnande av information, ge kompisar råd kring information, söka samarbetspartner och ge varandra kamratstöd i att fungera som öppnare av information och förvaltningen i kommunen. Finlands Kommunförbunds sakkunniga ansvarar för upprätthållandet av gruppen.

Nätverket Open and Agile Smart Cities

Det internationella nätverket Open and Agile Smart Cities (OASC) (på engelska) skapar en grund för databaserat samarbete som främjar interoperabla lösningar, företagens innovationsverksamhet och uppkomsten av smarta tjänster. I nätverket som grundades år 2015 deltar städer från bland annat Finland, Danmark, Belgien, Spanien och Brasilien. Målet är att man i städerna ska kunna bygga upp tjänster som baserar sig på enhetliga programmeringsgränssnitt och datamodeller som valts utifrån verkliga användarerfarenheter.

Open Knowledge Finland

Open Knowledge Finland ry, dvs. Avoin tieto ry (OKFI) (på finska) är en icke-vinstdrivande förening som grundades år 2012 och som främjar öppnandet och utnyttjandet av information. Föreningen fungerar som partnerförening för det internationella Open Knowledge-nätverket i Finland. Föreningen är ett nätverk av några hundra ledamöter, ett dussin samfund och ett par tusen personer. Nätverket består av ett aktivt kärnteam av cirka 40 proffs och aktivister som främjar föreningens ambitioner genom både projekt- och påverkansarbete.

TIEKE ry

Tietoyhteiskunnan Kehittämiskeskus ry (TIEKE) (på finska) är en oberoende, icke-vinstdrivande finländsk förening vars uppgift är att samla aktörer från informationssamhället för att utveckla det finländska informationssamhällets praxis för medborgarnas och näringslivets bästa. Föreningen består av både privata företag och organisationer inom den offentliga och tredje sektorn. TIEKE fokuserar på utveckling av digital kompetens, främjande av digitala verksamhetsprocesser och Vaikuttaja-Verkottaja-Vauhdittaja-verksamheten. TIEKE organiserar nätverksverksamhet som identifierar utvecklingstrender och digitala behov av samhällsutveckling och påskyndar en samhälleligt effektiv och eftertraktad utveckling.

Vetenskapliga samfundens delegation

Vetenskapliga samfundens delegation (VSD) samordnar den nationella strategin för Öppen vetenskap och forskning och de riktlinjer, rekommendationer och anvisningar som ingår i den. Dessa styr i hög grad öppnandet av information vid läroanstalter på högre nivå och forskningsinstitut (forskningsartiklar, undervisningsmaterial, undervisningspraxis, verksamhetskultur). VSD:s arbete har på riksnivå fört samman bland annat forskare, universitetsbibliotek, vetenskapliga föreningar och statliga ämbetsverk. Mer information på webbplatsen för öppen vetenskap.

Nätverket för öppen information i Egentliga Finland

Målet med nätverket för öppen information är en så öppen tillgång till information som möjligt i sydvästra Finland. Viktiga mål är att stärka kunskapsbasen för utvecklingen och beslutsfattandet i regionen, stödja det civila samhället och förbättra förutsättningarna för affärsverksamhet.

I nätverkets centrum står Lounaistieto, Åbo stad och Turku Science Park Oy. Även representanter från andra lokala organisationer deltar. Alla som är intresserade av ämnet, såsom representanter för kommuner och övrig offentlig förvaltning samt läroanstalter och föreningar, företagare och applikationsutvecklare, är välkomna att delta i nätverket. Nätverket främjar i stor utsträckning utnyttjandet av geografisk information och öppna data. Bekanta dig närmare med nätverket för öppen information i Egentliga Finland.

Myndigheternas öppna nätverk

Myndigheternas öppna nätverk är en offentlig Facebookgrupp som har uppstått ur en vilja att överskrida gränser och förnya den offentliga förvaltningen och göra den till en öppen och effektiv möjliggörare. Nätverket är en mötesplats för förändringsagenter, ett marknadstorg för information, ett område för utbyte av idéer och en cirkel för att sparra vilda visioner.

Wikimedia Suomi ry

Wikimedia Suomi eller WMFI (på finska) är den internationella Wikimedia-stiftelsens finländska partnerförening som koordinerar de finskspråkiga Wikimedia-projekten (såsom Wikipedia, Wikiopisto, Wikikirjasto). Eftersom alla Wikimedia-projekt grundar sig på öppen information är WMFI en central användare av öppen information. När det gäller öppna data är Wikidata det viktigaste Wikimedia-projektet.

Stödmaterial inom ämnet

I detta avsnitt hittar du stödmaterial med anknytning till fasens ämnen.

Utbildningar på engelska på webbplatsen data.europa.eu: