Öppna data kan användas av vem som helst. Många företag och utvecklare utnyttjar den öppna informationen till exempel i olika tjänster, applikationer och undersökningar.

Exempel på olika ställen där öppna data utnyttjas finns bland annat i:

• applikationerna i tjänsten Öppnadata
  • I Öppnadata-tjänstens applikationsgalleri finns exempel på applikationer som täcker hela Finland samt olika städers applikationer.
• Helsinki Region Infoshares applikationsgalleri
  • I Helsinki Region Infoshares eller HRI-tjänstens applikationsgalleri presenteras applikationer som utnyttjar data från huvudstadsregionen.

Öppna material, program med öppen källkod samt öppen vetenskaplig publicering har haft stor inverkan på undervisningen. Öppet material utnyttjas i stor utsträckning bland annat i universitetsundervisningen i geografi.

Numera kan man till exempel använda genuina öppna geodatamängder i undervisningen i stället för påhittade data. De studerande uppmuntras att söka och kräva öppet material och program med öppen källkod samt att öppet dela sina produkter vidare. Mer information om hur information utnyttjas i geografiundervisningen (på finska).

Öppen information utnyttjas också i yrkeshögskolorna. Till exempel vid yrkeshögskolan Metropolia har studerandena under flera år haft möjlighet att delta i kurser där man löser verkliga problem med hjälp av öppna datamängder och gränssnitt. Mer information om samarbetet mellan Metropolia och HRI (på finska).

Även vid Tavastlands yrkeshögskola har de studerande aktivt hänvisats till att utnyttja öppna datamängder. Till exempel Kukkamäki, J., Mikkonen, A., Stormi, I. & Mäntyneva, M. (2020). Utnyttjande av öppna data i undervisning och forskning (på finska). I verket J. Kukkamäki & M. Tarkkala (red.), Avoin Häme. HAMK Unlimited Journal 25.8.2020.

Öppna datamängder utnyttjas i lärdomsprov, doktorsavhandlingar och andra vetenskapliga undersökningar.

För koordineringen av öppen vetenskap och forskning ansvarar i det finländska forskningssamfundet De vetenskapliga samfundens delegation med finansiering från undervisnings- och kulturministeriet. Målet med samordningen är att inom forskningssamfundet främja diskussionen om målen och metoderna för öppen vetenskap och forskning samt öka samarbetet och medvetenheten om möjligheterna, utmaningarna och lösningarna inom öppen vetenskap och forskning. Läs mer på avointiede.fi.

Öppna data har producerats och utnyttjats även i Digital Geography Lab vid Helsingfors universitet, där man bland annat har producerat fritt tillgängliga resetidsmatrisdata från huvudstadsregionen.

Bekanta dig närmare med forskningsgruppen Digital Geography Lab (på engelska) eller se en inspelning av användningen av öppna data vid högskolorna (på finska).

Lärdomsprov där öppen information har utnyttjats kan sökas till exempel i universitetens digitala arkiv och bibliotekens söktjänster.

Öppen information har till exempel utnyttjats i en pro gradu-avhandling inom landskapsforskning vid Åbo universitet: Virtanen, Katrina. 2020. Avoin data ja droonikuvaus maisemahistoriallisen tutkimusmenetelmän kehittämisessä : havaintoja Ruissalon historiallisista huvilakohteista (på finska).

Fördelarna med och utnyttjandet av öppna data i affärsverksamhet har granskats i avhandlingen Herrala, Antti. 2018. Benefits from Open Data: Barriers of Supply and Demand of Open Data in Private Organizations (på engelska).

Medier och journalister utnyttjar aktivt öppna datamängder för att göra nyheter och andra artiklar. Detta arbete kallas datajournalistik. Mer information om datajournalistik finns bland annat på Tammerfors och Jyväskylä universitets webbplatser (på finska).

Yles Plus-desk (på finska) skapar till exempel en imponerande och fördjupad webbjournalistik som en del av Yles nyhets- och aktualitetsverksamhet. Plus-desk gör bland annat datajournalistik, visuella feature-artiklar, virtuell verklighet och interaktiva artiklar.

Upplevelser av att utnyttja öppen information och gränssnitt av en redaktör (på finska) som arbetat vid Plus-desk.

Även Helsingin Sanomat har en egen datadesk som fokuserar på datajournalistik och som i stor utsträckning utnyttjar olika datamängder i sina artiklar. Helsingin Sanomat har till exempel producerat:

• Nyheter och grafik om coronapandemiläget (på finska) med hjälp av bland annat THL:s öppna datamängder.
• Artiklar där Helsingfors öppna 3D-stadsmodell har utnyttjats, till exempel visualiseringen av tornhusen i Böle (på finska)
• Interaktiva artiklar om hurdant boende dina pengar kan räcka till (på finska) och om hur levnadskostnaderna varierar på olika håll i Finland (på finska) (endast tillgängliga för HS:s prenumeranter).

HS har fått en bronsmedalj i den internationella Malofiej-infografiktävlingen (på finska) med en artikel som utnyttjar öppna data och ett hedersomnämnande i tävlingen Datamenestyjät (på finska), som riktar sig till aktörer som utnyttjar Statistikcentralens datamängder.

Maas Global (på engelska) säljer en månadsavgiftsbelagd Whim-app som kombinerar kollektivtrafik, stadscyklar, taxibilar, bilar för gemensamt bruk och biluthyrning. Företaget använder lokala partner i sin serviceproduktion.

Maas Global är världens första företag som producerar rörlighet som en tjänst (eng. mobility as a service). Över 20 miljoner resor har gjorts med tjänsten som lanserades i december 2018. Maas Global utnyttjar öppna data i planeringen av rutter och produktionen av tidtabeller. Dessutom grundar sig Maas Globals affärsverksamhet på andra aktörers (biljett- och betal-) gränssnitt. Med hjälp av dem kan den köpa biljetter till exempel av HRT och sälja resor som grundar sig på dem i sin egen applikation.

År 2019 vann Maas Global tävlingen "Future Unicorn Award" i Europa. Med enhörning (eng. unicorn) hänvisas till ett företag vars värde överstiger en miljard euro. Mer information om Future Unicorn Award (på engelska).

Gispo Oy är ett finländskt företag inom geodatabranschen vars mål är att främja utvecklingen och utnyttjandet av geodataprogram med öppen källkod samt öppen geografisk information. Gispo arbetar med geografisk information i olika skeden av livscykeln och utnyttjar aktivt öppen information i sina konsult- och utbildningstjänster. Företaget har vuxit både inom och utanför Finland.

Se en inspelning om användningen av öppna data i företag inom geodatabranschen (på finska).

Flera kommuner och statsförvaltningen har publicerat sina inköpsfakturor som öppen information. Detta har kraftigt ökat transparensen i den offentliga förvaltningens verksamhet och gjort det möjligt för organisationer inom den offentliga förvaltningen att jämföra inköpsverksamheten sinsemellan samtidigt som det bidragit till en omsorgsfull användning av de offentliga medlen.

Öppet tillgängliga inköpsfakturauppgifter har gjort det möjligt för statskontoret att skapa den användarvänliga tjänsten Granska upphandlingar, via vilken det är lätt att jämföra olika organisationers uppgifter sinsemellan.

Ekonomiska uppgifter som godkänts av kommuner och samkommuner finns tillgängliga som öppna data via rest-gränssnittet i JSON- och XML-form. Detta har gjort det möjligt för Statskontoret att skapa den användarvänliga tjänsten Granskaförvaltningen.fi. På så sätt kan dessa uppgifter fritt utnyttjas antingen som rådata eller via användargränssnittet till exempel för ledning genom information och utveckling av verksamheten inom den offentliga förvaltningen.

Finlands miljöcentral (SYKE)

SYKEs öppna material används mångsidigt som stöd för planering och beslutsfattande, till exempel i planläggning, i behandlingen av olika tillstånd samt i bedömningen av projektens miljökonsekvenser. Dessutom utnyttjas materialet som forsknings- och undervisningsmaterial vid universitet och andra läroanstalter.

SYKEs geografiska information i kombination med annat material används också i tjänster avsedda för kommunikation och delning av miljöinformation, som bland annat NTM-centralerna har utarbetat för kommunerna och andra aktörer i den egna regionen. Exempel på detta finns på webbplatsen för NTM-centralen i Birkaland. Andra exempel på applikationer där SYKEs geografiska information används är källan till forskningsdata med vattentema vesi.fi samt meriopas.fi som är avsedd för att söka och titta på marin information.

SYKEs öppna geodatamängder kan laddas ner som materialpaket eller genom att utnyttja öppna gränssnittstjänster. Metadatabeskrivningar har också gjorts upp för dessa material. SYKEs INSPIRE-material erbjuder laddningstjänsterna enligt INSPIRE-direktivet i huvudsak som GML-filer via Atom-flödet. WFS-direktmottagarbeställningstjänsten har publicerats för en del av materialet. Geodatamängder som laddas ner från SYKEs tjänst omfattas av användningstillståndet för öppna datamängder.

Lantmäteriverket

Lantmäteriverkets öppna material utnyttjas i stor utsträckning inom olika sektorer. Dessa är bland annat offentlig förvaltning, skogsbruk, byggande, navigering, planering och framställning av program, forskning och utbildning. Öppet material utnyttjas även i olika typer av hobbyverksamhet i stor utsträckning.

Exempel på webbläsartjänster:

• Forststyrelsens retkikartta.fi (på finska)
• Jord- och skogsbruksministeriet kalastusrajoitus.fi
• MapAnt.fi för orienterare (på engelska)​​​​​​

Exempel på mobilapplikationer:

• Karttaselain.fi för dem som rör sig i naturen (på finska)
• Tracker-program för jägare

I kommersiella navigationsapplikationer utnyttjas också öppna data.

Lantmäteriverkets kart- och geodatamängder finns i både gränssnittstjänsten och filtjänsten. Via gränssnittstjänsten finns alltid den uppdaterade informationen tillgänglig och till exempel WMS-, WMTS-, WFS-, REST- och OGC API Feature-standarderna är tillgängliga. Till exempel Kartplatsen och Paikkatietoikkuna är användargränssnitt där gränssnittstjänster utnyttjas. Filer som är tillgängliga via filtjänsten är material för en viss tidpunkt. Lantmäteriverket har gett användarna anvisningar om valet av gränssnittstjänst och filtjänst. 

Meteorologiska institutet

Meteorologiska institutets öppna geodatamängder är beroende på materialet tillgängliga antingen som en laddnings-, visnings- eller filtjänst. Största delen av materialet erbjuds via WFS-gränssnittet enligt det maskinläsbara INSPIRE-direktivet. De vanligaste väderobservationerna är också tillgängliga via ett särskilt användargränssnitt via Meteorologiska institutets webbsidor. Dessutom har vissa material i hilaformat också publicerats via tjänsten Amazon AWS Public Datasets.

Meteorologiska institutet har på sin webbplats samlat exempel som utnyttjar öppen väderinformation (på finska). 

Statistikcentralen

Statistikcentralens öppna geodatamängder omfattar statistiska områden och tillhörande statistikuppgifter. Materialen är tillgängliga via WMS- och WFS-gränssnittet, och vissa av materialen finns i enlighet med INSPIRE-direktivet tillgängliga via WMS-gränssnittet och den nya typen av OGC API Features gränssnitt. Läs mer om Statistikcentralens öppna geodatamängder samt användningen av materialet.

De tjänster som produceras av den offentliga förvaltningen och olika servicekanaler i anslutning till dem har beskrivits på ett enhetligt sätt i Suomi.fi-servicedatalagret (SDL), som är ett gemensamt och centraliserat datalager som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Organisationer inom den offentliga förvaltningen är enligt lag skyldiga att använda Suomi.fi-servicedatalagret, men privata serviceproducenter kan också använda tjänsten inom ramen för användarvillkoren.

SDL:s uppgifter är uppdaterade och tillförlitliga, helt öppna och avgiftsfria data. Uppgifter om tjänster och servicekanaler behöver inte underhållas i flera system utan organisationen kan använda sitt service- och servicekanalinnehåll i SDL i sina egna tjänster automatiskt via ett öppet gränssnitt. Till exempel utnyttjar FPA sina uppgifter om serviceställen i SDL i sin egen sökning av serviceställen genom att söka uppgifter om samservicens servicepunkter i SDL, varvid uppgifterna uppdateras direkt i FPA:s sökning av serviceställen som upprätthålls av kommunerna. Även i de lösningar som utvecklats inom det nationella programmet för artificiell intelligens AuroraAI utnyttjas servicedatalagrets öppna data. Programperioden var 31.1.2020–31.12.2022.

År 2019 godkände Helsingfors stad en datastrategi (på finska) vars mål är att de data som Helsingfors producerar ska vara världens mest användbara och använda stadsdata före år 2025. Med datastrategin strävar man bland annat efter att stimulera näringslivet och utnyttja utomstående resurser genom att dela data.

Målet är att ett externt ekosystem, såsom samfund, universitet och företag, utöver den interna verksamheten, ska kunna dela och utnyttja data som staden förvaltar som en plattform. Externa aktörer skulle kunna forska i och utveckla tjänster som staden inte erbjuder eller som är bristfälliga.

Effektmålen för verksamheten vid Finlands miljöcentral (SYKE) har delats in i fem helheter och för dem har både indikatorer och målvärden fastställts. En av dessa helheter är att stärka och producera användningen av miljöinformation. Detta beskrivs på följande sätt: "Miljöinformation är betydelsefull, öppen, tillförlitlig och lättillgänglig för användarna. Produktionen av information är förutseende. Verksamhetsmodeller som utnyttjar ny teknik stöder reformer inom den offentliga förvaltningen och stärkandet av hållbara affärsmodeller även internationellt." Som indikator har man definierat tjänsternas användbarhet och tillgänglighet samt ändringen av användningen av elektroniska tjänster jämfört med år 2019.

Uppnåendet av effektmålen rapporteras årligen och de strategiska effektmålen preciseras årligen genom en konkret genomförandeplan för strategin. Mer information Finlands miljöcentrals verksamhets- och ekonomiplan för 2020–2023 (på finska, pdf), Finlands miljöcentrals rapporter 27/2020.

I resultatavtalet mellan kommunikationsministeriet och Transport- och kommunikationsverket 2020–2023 (på finska), vilket genomför regeringsprogrammet, har olika resultatmål definierats. Ett av målen är "Tillgången till och interoperabiliteten mellan digital information har ökats och MyData-verksamhetsmodellen har utnyttjats för att påskynda dataekonomin". För detta resultatmål har dessutom indikatorer och årliga målnivåer fastställts.

Syftet med engångsprincipen (Once-only principle, OOP) är att minska den administrativa bördan. Detta innebär i praktiken att sammainformation inte samlas in flera gånger av medborgare och företag, utan aktörer inom den offentliga förvaltningen ska få den information de behöver av andra myndigheter när det är ändamålsenligt.

EU:s ministrar bekräftade detta mål i ministerdeklarationen om e-förvaltning 2009. Tillämpning av engångsprincipen i hela EU är också en av grundpelarna i strategin för den digitala inre marknaden och en av de grundläggande principerna i EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016–2020.

För att engångsprincipen ska förverkligas måste datadelningen fungera väl i hela samhället och i synnerhet inom den offentliga förvaltningen.

År 2016 publicerades FAIR-principerna (på finska). Europeiska unionens råd har i sina slutsatser 9526/16 från år 2016 (pdf) utfärdat riktlinjer om iakttagandet av principerna och principerna nämns också i Europeiska kommissionens meddelande ”Europeisk datastrategi (2020)” som en metod för att främja interoperabilitet.

Syftet med FAIR-principerna är att göra data

• lätta att hitta (Findable),
• tillgängliga (Accessible),
• interoperabla (Interoperable) och
• möjliga att vidareutnyttja (Re-usable)

I Finland har undervisnings- och kulturministeriet förbundit sig till FAIR-principerna, och Fairdata-tjänsterna utvecklas utifrån dessa principer. Även EU:s olika finansieringsprogram följer FAIR-principerna.

Anvisningar om FAIR-principerna och andra principer som gäller öppen vetenskap finns också i kommissionens Funding & Tenders-portal (på engelska).
 

PESTEL-analys är en metod som kan tillämpas på mätning av öppna data. Metoden visar särskilt intresse för sex olika delområden:

• Politiskt (Political): Hur öppna data påverkar politiska beslut, förvaltningens transparens och samarbetet med förvaltningen 
• Ekonomiskt (Economical): Hur öppna data påverkar ekonomisk tillväxt, innovationer, affärsverksamhet och kostnader
• Socialt (Social): Hur öppna data påverkar medborgarnas delaktighet, stöd för minoriteter och tillgänglighet
• Teknologiskt (Technological): Hur öppna data påverkar infrastruktur, interoperabilitet och ny teknik 
• Ekologiskt (Environmental): Hur öppna data påverkar hållbar utveckling, stävjande av klimatförändringen och beslutsfattande som gäller miljön
• Lagstiftning (Legal): Hur öppna data påverkar utvecklingen av rättsliga riktlinjer, juridiska tolkningar och beslut samt standardiserade ramar eller avtal för datadelning

Till exempel i den årliga Open Data Maturity-utvärderingen som Europeiska kommissionen låter göra utnyttjas delområdena i PESTEL-analysen för att utreda utvecklingen av öppna data i Europa. Du kan läsa slutrapporter om utvärderingen i tjänsten data.europa.eu (på engelska).

Förutom att mäta öppnandet av information är det också möjligt att ur flera olika synvinklar mäta informationens öppenhet. Öppen information kan bedömas i fråga om

• tillgänglighet
• helhet
• jämlika användarvillkor
• autenticitet och aktualitet
• laglig och fri återanvändning
• avgiftsfrihet
• maskinläsbarhet
• formatets öppenhet samt
• begriplighet.

Mer information i publikationen Introduktion till att öppna informationsresurser (på finska, pdf), KM 2010.

HRI uppmuntrar till att öppna data genom att informera om fördelarna med öppna data och om applikationer som skapats utifrån data. Dessutom har HRI redan i flera år använt månadens data-lyft (i nyhetsbrevet och på sociala medier) samt hedersomnämnandet årets dataöppning, med vilka man strävar efter att lyfta fram de mest intressanta dataöppningarna och tacka de personer som öppnat data. Till exempel:

• Huvudstadsregionens utredning om kolsänkor är bästa dataöppningen 2021 (på finska)
• Temperaturdata för badvattnen är bästa dataöppningen 2023 (på finska)

Alla som fått priset årets bästa dataöppning finns på HRI:s webbplats (på finska).
​​​​​​

I informationshanteringslagen (906/2019) avses med informationshanteringsenhet en myndighet med uppgift att ordna informationshantering i enlighet med kraven i denna lag.

I informationshanteringslagen (906/2019) avses med en informationshanteringsenhets ledning den myndighet eller tjänsteman som ansvarar för den allmänna ledningen av informationshanteringsenheten.

I följande tabell presenteras de informationshanteringsenheter som definieras i informationshanteringslagen samt som exempel de aktörer som ansvarar för ordnandet av informationshanteringen vid informationshanteringsenheterna.

Exempel på ansvarspersoner eller -aktörer vid informationshanteringsenheterna

Enligt 13 § i informationshanteringslagen ska en informationshanteringsenhet

• följa upp informationssäkerhetens tillstånd i sin verksamhetsmiljö,
• säkerställa datamängdernas och informationssystemens informationssäkerhet under hela deras livscykel,
• identifiera relevanta risker som är förenade med informationsbehandlingen,
• dimensionera informationssäkerhetsåtgärderna utifrån riskbedömningen,
• identifiera och bedöma risker som är förenade med öppnandet och delningen av information samt vidta åtgärder för att hantera riskerna samt
• godkänna de kvarstående riskerna skriftligt.

I informationshanteringslagen har ansvaret för att ordna informationshanteringen riktats till informationshanteringsenhetens ledning. Ledningen ska ombesörja att ansvaren för uppgifterna i anslutning till informationshanteringen har definierats samt aktivt övervaka att skyldigheterna med anknytning till informationshantering fullgörs. Ansvaren för informationsresurser och informationssystem beskrivs också i informationshanteringsmodellen med stöd av 5 § 2 mom. i informationshanteringslagen. Informationshanteringsenheten kan således till denna del definiera ansvaren även i informationshanteringsmodellen.

Ledningen ska ombesörja att det finns uppdaterade anvisningar om hantering av datamängder, om användning av informationssystem, om databehandlingsrättigheter, om informationshanteringsansvar, om informationsrättigheter, om informationssäkerhetsåtgärder samt om beredskap för undantagsförhållanden,

Det är också på ledningens ansvar att säkerställa att det vid enheten kan erbjudas utbildning varmed det säkerställs att de anställda och personer som arbetar för informationshanteringsenhetens räkning är tillräckligt förtrogna med gällande författningar, föreskrifter och med informationshanteringsenhetens anvisningar om informationshantering och databehandling samt om offentlighet och sekretess i fråga om handlingar För att genomföra offentlighetsprincipen ska informationshanteringsenheten upprätthålla en beskrivning av de informationsresurser och ärenderegister som enheten hanterar. Tjänstemännen eller arbetstagarna ansvarar för upprätthållandet av beskrivningarna av handlingars offentlighet.

Ledningen ska dessutom säkerställa att det finns ändamålsenliga instrument för att genomföra informationshanteringsskyldigheter. Som en del av säkerställandet av att instrumenten är ändamålsenliga ska det upphandlingar säkerställas att det är möjligt att genomföra interoperabiliteten mellan informationssystemen och informationsresurserna och att programmeringsgränssnitten kan öppnas åtminstone i de situationer som informationshanteringslagen förutsätter. Dessutom ska man vid upphandlingar säkerställa att datastrukturerna i de tekniska gränssnitten har definierats och att gränssnittsbeskrivningarna är tillgängliga för informationshanteringsenheten och de aktörer som får uppgifterna.

I samband med ändringar i informationssystem och gränssnitt ska man beakta informationsresursernas interoperabilitet och deras användbarhet när datamängder bildas och används. Informationshanteringsenheten ska också identifiera om andra myndigheter eller aktörer har behov av och rätt att utnyttja de uppgifter som används och bedöma vilka konsekvenser ändringen har för dem.

• Ledningens ansvar beskrivs närmare i informationshanteringsnämndens rekommendation om genomförande av ledningens ansvar i informationshanteringen (på finska, pdf) (finansministeriets publikationer 2020:18).
• Informationshanteringsnämnden har gett en rekommendation om bedömning av förändringar i informationshanteringen (finansministeriets publikationer 2020:53).
• Informationshanteringsmodellen, informationshanteringskartan och beskrivningen av handlingars offentlighet behandlas närmare i fas 4 av verksamhetsmodellen, Datamängder och efterfrågan på dem.

• På Informationshanteringsnämndens webbplats har man samlat användbart presentationsmaterial om bl.a. genomförandet av informationshanteringsmodellerna
• Finansministeriet har genomfört en webbinarieserie i åtta delar om olika delområden av verkställandet av informationshanteringslagen. Webbinarierna kan ses på FM:s YouTube-kanal (på finska).
• Inspelning av finansministeriets utbildning om informationshanteringslagen (på finska).
• På Kommunförbundets webbplats finns användbara anvisningar om skyldigheterna i informationshanteringslagen, till exempel:
  • Informationshanteringslagen träder i kraft vid årsskiftet - vad innebär det för kommunsektorn?, ett blogginlägg som beskriver förpliktelserna i informationshanteringslagen (4.12.2019, Tuula Seppo)
  • Kommunförbundets modell till förvaltningsstadga kapitel 7 (på finska, pdf) kan användas som hjälp vid definition av ansvar i anslutning till informationshantering

I huvudstadsregionens städers gemensamma tjänst för öppna data, Helsingfors Region Infoshare (HRI), arbetar två personer på heltid. Deras huvudsakliga uppgifter är bland annat att stöda dem som öppnar data i städerna i huvudstadsregionen, att främja utnyttjandet av data, att upprätthålla webbplatsen hri.fi samt att kommunicera om öppna data i olika kanaler. Utöver de anställda inom HRI-tjänsten deltar anställda från många städer i öppnandet av data i huvudstadsregionen som en del av sina övriga arbetsuppgifter. Ansvarsfördelningen mellan datahanteraren och HRI-tjänsten vid öppnande av data beskrivs i modellen för livscykelhantering av öppna data i huvudstadsregionen (på finska).

HRI-tjänstens verksamhet styrs av en regional styrgrupp som består av representanter för städerna i huvudstadsregionen. Städerna finansierar HRI:s verksamhet med summor i förhållande till städernas invånarantal. HRI:s budget för år 2021 var till exempel (lönekostnader ingår inte) 60 000 euro. Att öppna data kräver inte nödvändigtvis alltid en stor arbetsmängd. I det enklaste fallet kan det till exempel vara mindre än en timmes arbete att öppna data i filformat som inte innehåller personuppgifter.

Webbplatsmallen för Hri.fi (på finska) har utvecklats i samarbete med de sex största städerna i 6Aika-samarbetsstrategins spetsprojekt Öppen data och gränssnitt. HRI vidareutvecklar webbplatsmallen i samarbete med Tammerfors och Uleåborgs städer. Webbplatsmallen utgörs av öppen källkod (på engelska).

Vid Meteorologiska institutet ingår uppgifter med anknytning till öppna data i arbetsbeskrivningen för experter inom olika områden (bland annat applikationsutveckling, datamängder och kommunikation). På årsnivå används cirka 3 årsverken för öppna data. Verksamheten vid institutionen styrs av Styrgruppen för öppna data, där alla instanser med anknytning till institutets öppna data är representerade. Den består av 15 personer som representerar ledningen (bransch- och enhetschefer), materialproducenter, applikationsutvecklare och kommunikation.

Esbo stad har utarbetat verksamhetsmodellen för dataskydd och datasäker öppning av data (på finska, pdf) som stöd för att skapa och utveckla enhetliga verksamhetssätt för publicering av data. 

Åbo stad har definierat och utarbetat en processbeskrivning av behandlingen av förslag till öppnande av data med dess olika skeden och roller (på finska, pdf).

I Helsinki Region Infoshare, den gemensamma tjänsten för städerna i huvudstadsregionen, finns en beskrivning av processen för att öppna data med praktiska anvisningar. Bekanta dig med materialet på HRI:s webbsidor:

• Guide för att öppna data
• Snabbguide för den som öppnar data (på finska)
• Instruktion för att öppna enkätdata (på finska)
• Modell för livscykelhantering av öppna data (på finska)

Finlands miljöcentral (SYKE) har fattat beslut om att använda licensen för öppna datamängder CC BY 4.0 för att dela öppna data. Dessutom har SYKE en forskningsdatapolicy vars mål är att stöda forskningsdatas öppenhet och genomslagskraft.

På bilden nedan presenteras en översikt av de olika faserna i öppnandet av datamängder vid SYKE. Initiativ till att öppna material kommer i allmänhet från producenten av/ansvarspersonen för materialet. Innan materialet öppnas utreds eventuella begränsningar i anslutning till öppnandet (personuppgifter, sekretessbelagda uppgifter, säkerhetsklassificerade uppgifter). Om det inte finns några begränsningar som hindrar att materialet öppnas eller om materialet kan öppnas genom generalisering eller gallring av uppgifter, kan ett beslut fattas om att materialet publiceras som öppet. Delningen av material kan också vara förknippad med skyldigheter som bl.a. härrör från direktiv (till exempel INSPIRE-direktivet) och som ska beaktas.

I samband med beslutet om att öppna material kommer man överens om ansvar och tidtabeller för delning av materialet med beaktande av behovet av fortsatt underhåll av materialet och dess metadata. Dessutom definieras innehållet och datastrukturen i det material som ska öppnas, dvs. utifrån materialet utformas en dataprodukt med beaktande av användarnas behov samt skyldigheterna i fråga om materialet. Materialets metadata beskrivs innan materialet öppnas. Öppna data och gränssnitt publiceras på SYKEs webbplats för öppen information och metadata i SYKEs metadatatjänst. Metadata för öppna data överförs via gränssnittet också till bland annat tjänsten Öppnadata och i fråga om metadata för geografisk information som omfattas av INSPIRE-direktivet till Lantmäteriverkets Metadatakatalog.

Från och med år 2021 rapporterar kommunerna och samkommunerna sina ekonomiska uppgifter till Statskontoret. Rapporterna kan skickas till Kommunekonomins informationstjänst som bilagor i XBRL- eller CSV-format eller genom att utnyttja Suomi.fi-informationsleden. För att skapa material i XBRL-format kan man använda en separat applikation för Excel-datainmatning, som är en tillfällig lösning för rapporteringen. I Kommunekonomins informationstjänst kan kommuner och samkommuner rapportera, godkänna och granska sina ekonomiska uppgifter. Övergången till ett formbundet rapporterings- och publiceringssätt ger möjlighet att utnyttja ekonomisk information som producerats en gång för nya användningsändamål, oberoende av system.

De ekonomiska uppgifter som rapporterats till Kommunekonomins informationstjänst publiceras i det öppna gränssnittet och i tjänsten Granskaförvaltningen.fi genast när den kommun eller samkommun som rapporterar uppgifterna har godkänt de rapporterade uppgifterna i Kommunekonomins informationstjänst. En del av kostnadsinformationen som rapporteras gäller endast några få kommuninvånare. Sådana exempel är till exempel kostnadsuppgifter för en viss hälso- och sjukvårdstjänst i en liten kommun. Statskontoret aggregerar dessa kostnadsuppgifter till en högre nivå innan de publiceras.

Övergången till automatiserad ekonomisk rapportering stöder även annan automatisering av kommunernas och samkommunernas ekonomiförvaltning till exempel i fråga om specifikationerna för nätfakturor, E-kvitto eller bokföring. Mer information om rapportering av ekonomisk information. 

Kommunförbundet har utarbetat en instruktion för kommunerna och samkommunerna om att öppna inköpsfakturadata som öppna data som kan utnyttjas av vem som helst. Det är frivilligt för kommunerna att öppna inköpsfakturadata, dvs. det finns ingen lagstadgad skyldighet att göra det. Det kan dock vara nyttigt att öppna data eftersom det främjar öppenheten i kommunen och på så sätt stärker demokratin, samt stöder ett kostnadsmedvetet verksamhetssätt inom kommunen. Att öppna inköpsfakturadata från kommunens ekonomiförvaltningssystem i en form som är lättare att använda och som är tillgänglig för vem som helst kan också främja planeringen och ledningen av kommunens egen verksamhet. Många kommuner av olika storlek har öppnat faktureringsdata, bland annat Helsingfors stad, Tavastehus stad, Grankulla stad och Valkeakoski stad. Bekanta dig med instruktionen för att öppna inköpsfakturadata.

Organisationer som producerar tjänster för medborgare och samfund upprätthåller enhetliga uppgifter om tjänsterna och servicekanalerna i anslutning till dem i Suomi.fi-servicedatalagret. Över 4 000 personer producerar uppgifter för datalagret i cirka 700 organisationer, främst i kommunala och statliga organisationer men i allt högre grad även i företag och organisationer.

Uppgifterna i SDL är tillgängliga som avgiftsfria öppna data. Fördelarna är till exempel att informationen om de tjänster som beskrivs i SDL är i enhetligt format och lätt att vidareutnyttja i tredje parters tjänster.

SDL:s öppna information finns i Öppnadata. 

I huvudstadsregionen finns städernas gemensamma Register över verksamhetsställen och Servicekarta, där man har samlat omfattande information om till exempel städernas olika tjänster, deras placering och öppettider.

Det gränssnitt för verksamhetsställena som används för att producera Servicekartan är öppet även för aktörer utanför städerna för att utnyttja informationen både via REST- och WFS-gränssnittet. Kommunerna i huvudstadsregionen producerar information för tjänsten och insamlingen av information koordineras vid Helsingfors stadskansli, varifrån den överförs via ett gränssnitt till det nationella SDL-innehållet. Dessutom är servicekartans källkod en öppen källkod, så att till exempel andra städer kan sätta upp en motsvarande tjänst. På så sätt kan data öppnas på ett enhetligt sätt även i ett större område.

Bekanta dig närmare med huvudstadsregionens servicekarta och Åbo stads servicekarta, som ursprungligen är en applikation för öppen källkod skapad av Helsingfors stad och utvecklas i samarbete.