8. Uppföljning av utnyttjandet av information

Denna fas kan till exempel genomföras så här

Personen som främjar informationsdelning i organisationen

  • funderar på vilka effektivitetskriterier man vill mäta i den egna organisationen,
  • följer upp och mäter användningen av publicerade data samt nyttan och effekterna av användningen,
  • rapporterar om användningen av öppna data, fördelarna och effekterna.

Uppföljning av användningen

I det här avsnittet beskrivs varför och hur organisationen kan följa upp användningen av öppnade datamängder.

Varför lönar det sig att följa upp användningen av öppnade datamängder?

Ofta ska investeringsbeslut i publikationer med öppna data motiveras med värdeskapande, dvs. nyttan av investeringen. Organisationen har också kunnat ställa upp kvantitativa mål i anslutning till detta. Det är viktigt att mäta fördelarna med öppna data så att de kan rapporteras och för på basis av dem kunna motivera investeringar i fortsättningen.

Organisationer som redan öppnat data är ofta intresserade av hur mycket deras datamängder har visats eller laddats ner i dataportalen. Det är viktigt att observera att uppgifterna om visning och nedladdning av datamängder som publicerats i dataportalen eller i en annan webbtjänst inte berättar något om huruvida datamängden egentligen har utnyttjats och hur. Men det kan ge en indikation på vilket intresse den öppnade datamängden väcker.

Hur lönar det sig att mäta användningen av öppnade datamängder?

Det är svårt att mäta öppna data, men det är möjligt att mäta och bedöma omfattningen av användningen. Möjliga mätare är till exempel statistik över filens visningar och nedladdningar samt användningsstatistik för gränssnittet. Dessutom kan användningen av information mätas till exempel med hjälp av mediesynlighet, antalet organisationer som utnyttjar informationen och antalet applikationer som utnyttjar informationen. Information om användningen av öppna data kan samlas in till exempel med hjälp av medieuppföljning (nyckelord), enkätundersökningar och genom att erbjuda olika incitament för att berätta om användningen av data. I tabellen nedan finns exempel på mätbara faktorer och mätare.

Exempel på mätmetoder

Mätbar faktorExempel på mätare
NedladdningarAntal filer som laddats ner
VisningarAntal filer som bläddrats
Användning av gränssnittetAnvändarstatistik för gränssnittet
Användning av informationMedieuppföljning och tidningsartiklar
Antal organisationer som utnyttjar
Antal utnyttjande applikationer
Enkät- och intervjuundersökningar
Användning av data i hackathoner
Högskolornas kontakter
Informationens kvalitetRespons: kontakter, antal, innehåll, bakgrundsorganisationer

Uppföljningen och mätningen av användningen av öppnade data påverkas också av i vilken form öppnade data har publicerats. Det är möjligt att få olika statistiska uppgifter om hur data som publicerats i dynamiskt format, dvs. ofta som gränssnitt, används och det är relativt lätt att följa upp hur de används. Däremot är det svårare att följa upp användningen av statiska data, dvs. filer.

Mätning av data som publicerats som fil

Statiska data laddas i allmänhet ner endast en gång, varefter användaren kan använda dem obegränsat. Nedladdningarna av statiska data berättar inte nödvändigtvis något om omfattningen av användningen av data eller om hur effektiv publiceringen av data är. Dessutom tillåter licenserna för öppna data vidaredelning av data, så även andra aktörer kan dela filer i sina egna tjänster. Till exempel kan ett enskilt medium ladda ner material en gång, utifrån vilket man gör en nyhet som sprids i flera medier. På så sätt kan en nedladdning ha stor effekt.

Mätning av data som publicerats som gränssnitt

Det är möjligt att samla in analyser om användningen av gränssnitt. Analyserna kan utnyttjas för att utveckla gränssnittet och eventuellt också för att förbättra datakvaliteten. Man kan använda olika program, som till exempel Matomo, för att sammanställa statistiken. Analyser kan samlas in till exempel om den allmänna användningsvolymen -och sätten för data, gränssnittsanrop och var användarna befinner sig. 

Om användningen av gränssnittet är bundet till en API-nyckel kan den utnyttjas för att urskilja dataanvändarna och följa upp gränssnittets användningsgrad. API-nycklarna kan också delas anonymt, varvid användarna av informationen förblir anonyma och API-nyckeln inte försvagar öppenhetens grundprinciper. Om någon använder programmeringsgränssnittet som delar öppna data på fel sätt, kan man med hjälp av API-nyckeln särskilja användarna från varandra och vid behov begränsa belastningen.

Metoder för uppföljning av tjänsten avoindata.fi

Antalet visningar och nedladdningar för datamängder som publicerats i tjänsten avoindata.fi visas öppet på sidan för varje datamängd. På tjänstens Statistik-sida finns dessutom information till exempel om de populäraste datamängderna. I tjänsten finns också ett applikationsgalleri som samlar in en helhetsbild av applikationer som utnyttjar öppna data, med betoning på statens öppna data.

Meteorologiska institutets uppföljningssätt

Meteorologiska institutet använder Spatineo Monitori för uppföljning av användningen (laddningsmängder, användargrupper). Dessutom pågår utvecklingen av en kontinuerlig lägesbild och en dashboard tillsammans med Spatineo. Användningen av öppna data har rapporterats i institutets Informationsredovisning. 

Uppföljning av fördelar och effekter

I det här avsnittet beskrivs hur organisationen kan följa upp fördelarna och effekterna av användningen av öppnade datamängder.

Efter att data har öppnats är det bra att följa upp och mäta fördelarna och effekterna av att öppna data. Det är omöjligt att exakt bedöma nyttan och effekterna av att öppna data, eftersom öppnandet har många indirekta fördelar som är svåra att mäta. Läs mer om fördelarna med att öppna information i fas 3.

Det finns inga etablerade bedömningsindikatorer för genomslagskraften av öppna data, eftersom utvecklingen av forsknings- och mätmetoder bara har börjat. Effekten av öppna data mäts dock både på organisationsnivå och internationellt. Exempel på undersökningar av genomslagskraften finns i slutet av denna del.

Information om effekten av öppna data kan fås till exempel med följande metoder:

  • Genom att samla in statistik om hur ofta data laddas ner och i mån av möjlighet om användningsfall. 
  • Genom att följa upp hur data används i nya tjänster, innovationer och applikationer. 
  • Genom att samla in information om effekterna av data direkt från dem som utnyttjar den med hjälp av olika enkäter.
  • Genom att göra en kostnads-nyttoanalys av de ekonomiska fördelarna med att öppna data. För flera fördelar är det dock svårt att mäta det ekonomiska värdet.
  • Genom att låta göra utredningar eller undersökningar i ämnet.
     

Vid bedömningen av konsekvenserna lönar det sig att beakta datalagrets hela livscykel samt konsekvenserna av öppnandet ur ett bredare samhälleligt perspektiv. Genom att bedöma effekterna kan organisationen utveckla sin effektivitet, genomföra sitt offentliga uppdrag bättre och öka transparensen.

Undersökning av genomslagskraften

Europeiska kommissionens undersökning Open Data Maturity in Europe

Tjänsten data.europa.eu, som administreras av Europeiska kommissionen, genomför årligen undersökningen Open Data Maturity in Europe (på engelska), där ett av delområdena jämför de europeiska länderna utifrån effekterna av öppna data.

Effekterna av öppna data kan bedömas till exempel ur ett politiskt, samhälleligt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv:

Politisk inverkan (political impact)
Med hjälp av öppna data har man till exempel kunnat 

  • öka förvaltningens effektivitet och förbättra de offentliga tjänsternas funktion,
  • öka transparensen och ansvarsfullheten inom den offentliga förvaltningen samt
  • möjliggöra en bättre politik och bättre beslutsfattande.

Samhällelig inverkan (social impact)
Med hjälp av öppna data har man till exempel kunnat 

  • bättre beakta utslagna grupper och minska ojämlikheten samt
  • öka medvetenheten om faktorer i anslutning till boende, hälsa, välbefinnande och utbildning.

Ekonomisk inverkan (economic impact)
Med hjälp av öppna data har man till exempel kunnat öka 

  • sysselsättningen,
  • uppkomsten av teknologier och innovationer samt
  • företagandet och bildandet av nya företag.

Inverkan på miljön (environmental impact)
Med hjälp av öppna data har man till exempel kunnat

  • öka medvetenheten om den biologiska mångfalden,
  • möjliggöra miljövänligare städer,
  • öka medvetenheten om klimatförändringen och relaterade katastrofer samt
  • uppmuntra till användning av förnybara energikällor och minska användningen av fossila bränslen.

Mer information om mätning av genomslagskraften finns i en utbildning i tjänsten data.europa.eu.

Uppföljning av effekter vid SYKE

SYKE erbjuder öppen information för att bygga upp en hållbar miljö och ett hållbart samhälle. I SYKEs tjänst Öppen information finns material om bland annat yt- och grundvatten, Östersjön, miljöbelastning och störningsfaktorer, värdefulla naturmiljöer, markytan och den byggda miljön. Uppgifterna har i huvudsak producerats och samlats in av statens miljöförvaltnings ämbetsverk, i synnerhet SYKE och Närings-, trafik- och miljöcentralerna.

SYKEs mål är att vara en föregångare i utvecklingen av miljöinformationens värdekedja. Öppna data tjänar detta strategiska mål. Som stöd för bedömningen av effektiviteten följs användningen av öppna data upp genom att årligen sammanställa uppgifter om antalet öppna gränssnitt och antalet nedladdningar av material.

Dessutom har SYKE gjort enkäter och enskilda intervjuer med användare av öppen information. Enkäterna kan till exempel ge en översiktlig bild av användarna av öppen miljöinformation, miljöteman som användarna är intresserade av och allmän information om materialens användningsändamål. Som användningsändamål för öppen miljöinformation nämns i enkäterna bl.a. olika uppgifter i anslutning till beslutsfattande och planering, forskning och utbildning, utredning av miljökvaliteten, påverkan i frågor i den egna närmiljön samt upprätthållande eller utvecklande av olika produkter och tjänster.

Uppföljning av effekter vid Meteorologiska institutet

Meteorologiska institutet har genomfört en undersökning om effekterna av öppna data 2019. Analysen har upplevts som nyttig och planen är att i fortsättningen göra motsvarande regelbundet. Resultaten av undersökningen har publicerats i Meteorologiska institutets Informationsredovisning 2020.

Undersökningar och utredningar om utnyttjande av öppna data

Turunen, S. & Ruokonen, T. 2018. Utnyttjande av öppna data inom kommunsektorn.(På finska, pdf)

Herrala, Antti. 2018. Benefits from Open Data: Barriers of Supply and Demand of Open Data in Private Organizations.(På engelska)

Muurinen, R. & Open Knowledge Finland. 2017. Affärsverksamhet med öppna data. Aktualitetsöversikt över 100 fall.(På finska, pdf)

Koski, H., Honkanen, M., Luukkonen, J., Pajarinen, M. & Ropponen, T. 2017. Utnyttjande av öppna data och dess effektivitet. Statsrådets publikation om utrednings- och forskningsverksamhet 40/2017. (På finska, pdf)

Koski, H. 2015. Effektivitet av öppna data – förundersökning.​​​​​Finansministeriets publikationer. (På finska, pdf)

Kukkamäki, J., Mikkonen, A., Storm, I. & Mäntyva, M. 2020. Utnyttjande av öppna data i undervisning och forskning.​​​​​ I verket J. Kukkamäki & M. Tarkkala (red.), Avoin Häme. HAMK Unlimited Journal 25.8.2020. (På finska)

Poikola, A., Kola, P. & Hintikka, K. A. 2010. Offentliga data - introduktion till öppnandet av informationsresurser. Kommunikationsministeriet. (På finska, pdf)

Verhulst, S. G. & Young, A. 2018. Open Data Demand. Toward an open data demand assessment and segmentation methodology. (På engelska)

Ahonen-Rainio, P., Mäkelä J. & Virrantaus K. 2014. Metod för bedömning av effekten av öppen terrängdata. (På finska, pdf)

Muukkonen, M., Leppälä, S., Kauhanen-Simanainen, A. & Myllyniemi, N. 2022. Effekterna av att data från den offentliga sektorn är avgiftsbelagda och avgiftsfria. Publikationsserie för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 2022:50. (På finska, pdf)

Stödmaterial inom ämnet

I detta avsnitt hittar du stödmaterial med anknytning till fasens ämnen.

Utbildningar på engelska på webbplatsen data.europa.eu: